Står du under lagen?

”Innan tron kom hölls vi instängda och bevakade av lagen tills tron skulle uppenbaras. Så blev lagen vår övervakare fram till Kristus, för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro. Men när tron väl har kommit står vi inte längre under någon övervakare.” (Gal 3:23-25)

Det kan vara lätt att missförstå Paulus teologiska utläggningar, det tyckte även Petrus (2 Pet. 3:15-16). En tolkning av Paulus ord ovan till galaterna är att Gud omintetgjort sin moraliska lag på korset. En sådan slutsats är dock inte förenligt med resten av Bibeln, logiken eller textens sammanhang. Vad betyder det då? Enligt Paulus försvann lagen som vår övervakare när tron kom. Kom tron till mänskligheten först år 31 e.Kr. när Jesus dog för mänsklighetens synder? Nej, vi läser ju t.ex. om alla GT:s troshjältar i Hebréerbrevet 11 som hade en frälsande tro. Paulus talar inte om att det under tusentals år inte fanns tro och sen uppenbarades den först när Jesus kom. Han talar om trons och lagens roll i varje enskild individs liv. Vi har alla syndat och känner ofta dåligt samvete för det. Lagen säger att den som syndar ska dö (Rom 6:23). Den tillåter inga ursäkter eller undantag och visar ingen nåd: ”allt som lagen säger är riktat till dem som står under lagen, för att varje mun ska tystas och hela världen stå skyldig inför Gud.” (Rom 3:19). Genom sitt straff och det plågade samvetets röst bevakar lagen oss som en sträng övervakare. Den tillrättavisar oss när vi gör fel och ger oss tillbörlig skuld och skam. Den får oss att känna vårt behov av rättfärdighet och renhet. Det är då som Kristus träder in. Han upphävde inte lagen, men levde det liv som lagen kräver och erbjuder nu sina meriter till alla som vill ta emot dem i tro. Plötsligt finns det en utväg för den som står under lagens stränga uppsikt! Jesus förlåter oss och renar oss! Det blir som om vi aldrig hade syndat. Lagens fördömelse bryts och vi blir fria från vår övervakare eftersom vi räknas som rättfärdiga och lagen inte kan fördöma oss längre. Men det slutar inte där. Förståelsen för att Jesus, av osjälvisk kärlek, betalat priset för våra synder och förklarat oss rättfärdiga kan inte göra annat än att väcka kärlek i våra hjärtan till Kristus. Vi får ett nytt hjärta. Kärleken väcker en längtan efter att tillbe och lyda honom: ”Detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud. Och hans bud är inte tunga” (1 Joh 5:3). När kärleken får råda kan vi lyda ”av hjärtat” (Rom 6:17) för att vi älskar Gud och hans lag (Ps 119:165). Då är det inte längre lagen som motiverar oss, utan vi står under nåden, som är en långt bättre motivator för lydnad. ”Kristi kärlek driver oss” (2 Kor 5:14) sa Paulus. Då blir buden inte tunga utan vi kan säga: ”Att göra din vilja, min Gud, är min glädje. Din lag är i mitt hjärta.” (Ps 40:9). Det finns många bekännande kristna som fortfarande befinner sig under övervakaren. De lyder Gud av pliktkänsla, rädsla eller på grund av dåligt samvete. De har inte funnit friden i Kristus. De har inte upplevt den frälsande tron. Deras lydnad är endast en ytlig anpassning till budens bokstav, men hjärtat är fortfarande i uppror. De står under lagen och inte under nåden. De kan omöjligt lyda Gud av hjärtat. Om du befinner dig under övervakaren är den enda lösningen att lämna sitt hjärta utan förbehåll till Kristus. Ge honom din vilja, dina tankar, vanor, känslor, ditt allt – gott som ont. Ge honom tillåtelse att forma dessa enligt hans vilja, fylla dig med sin kärlek och skriva sin lag i ditt hjärta.