En fiskehistoria

”Han sade till dem: ”Följ mig, så skall jag göra er till människofiskare.”” (Matt 4:19)

Det var en gång en grupp människor som kallade sig fiskare. De bodde vid floder och vattendrag där det fanns gott om fisk. Dessa fiskare samlades varje vecka i sina klubbhus för att samtala om och lyssna på föreläsningar om fiske. De sökte ständigt en djupare förståelse för vad det innebär att vara fiskare. De talade ofta om hur många fiskar det fanns där ute och ojade sig över att inte fler såg värdet i fiskeyrket. De älskade uttryck som ”en sann fiskare fiskar” och ”en fiskare som inte fiskar är som en bagare utan deg”. De utvecklade ständigt nya drag och utrustning för att kunna bli bättre fiskare. Det fanns dock en sak som de inte gjorde, och det var att fiska.

Varje år höll en vald fiskarkommitté årsmöte för alla fiskeklubbar i landet. Syftet med årsmötena var att uppmuntra alla fiskare till att fiska lokalt och även i avlägsna floder och sjöar. Men kommittémedlemmarna fiskade inte. De var upptagna med att ordna årsmötena och skaffa material för de månatliga fiskartidningarna som gavs ut. De var också ansvariga för att upprätta dyra fiskeinstitutioner vars enda mål var att ge fiskare en gedigen fiskarutbildning. Lärare anställdes för att undervisa fiskare om psykologin bakom fiske, fiskehistoria, hur man möter fiskars behov osv. Lärarna hade alla doktorsgrader i fiskologi. Men lärarna själva fiskade inte. De lärde bara ut hur man fiskar. När fiskarna hade gått flera års utbildning fick de fiskelicens och blev anställda som fiskare på fulltid och tilldelades ansvaret för en eller flera fiskeklubbar. Men dessa fiskare fiskade inte heller. De var allt för upptagna med pappersarbetet och föreläsningarna i klubbhusen, med att lösa konflikter som uppstod mellan medlemmarna och med att försöka få inaktiva klubbmedlemmar att se värdet i veckomötena. En gång, efter en mäktig föreläsning om vikten av att fiska, gick en klubbmedlem ut och fiskade. Han fick två fina fiskar. Alla i klubben hyllade honom. Genast blev personen uppbokad som talare i många klubbhus för att berätta om hur han fick sina fiskar. Han placerades i fiskarkommittén som en med stor erfarenhet. Detta gjorde dock att personen inte längre hade tid att fiska. Ett sorgligt tillstånd, eller hur? Men hur sant är det inte ofta för oss? Att vara en Jesu efterföljare är att vara en människofiskare. Är du en Jesu efterföljare?