Uppenbarelseboken 1:11

”Skriv ner i en bokrulle vad du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesos, Smyrna, Pergamon, Tyatira, Sardes, Filadelfia och Laodicea.” (Upp. 1:11, SFB15)

De sju församlingarna som nämns här tillhörde den romerska provinsen Asien som låg i dagens sydvästra Turkiet. Provinsen Asien ska inte förväxlas med hela den kontinent som idag kallas Asien.

Den romerska provinsen Asien låg i västra delen av dagens Turkiet.

Dessa sju församlingar är dock långt ifrån de enda som fanns i provinsen. Vi kan t.ex. nämna Troas (Apg. 20:5-7, 2 Kor. 2:12), Miletos (Apg. 20:17, 2 Tim. 4:20) Hierapolis (Kol. 4:13) och Kolosse (Kol. 1:2) som alla var betydande kristna församlingar i den tidiga kristna kyrkan. Mot slutet av sin verksamhet kunde Paulus dessutom säga att evangeliet ”har predikats för allt skapat under himlen” (Kol. 1:23). Lukas intygar att det speciellt gällde Asien: ”alla som bodde i Asien, judar och greker, fick höra Herrens ord” (Apg. 19:10). Så tveklöst fanns det långt fler församlingar i Asien än bara dessa. Frågan uppstår då om varför Jesus bad Johannes att skriva till just dessa sju församlingar. Vissa har spekulerat i att det berodde på att det var Johannes som grundade dessa församlingar. Men det stämmer inte, för det var Paulus som grundade församlingen i Efesos (Apg. 18:19-21) och det var troligen Epafras och Nymfas som grundade församlingen i Laodicea (se Kol. 4:12-15). Andra säger att Johannes var pastor över dessa sju församlingar och därför skriver till dem. Det kan teoretiskt vara rimligt. Men den hypotesen bortser från att det är Jesus, inte Johannes, som är avsändare till budskapet för församlingarna. Dessutom börjar Jesus varje budskap med orden: ”Skriv till ängeln för församlingen i ….” Ängeln (budbäraren) i församlingen syftar med all sannolikhet på församlingens ledare. Det visar att det inte kan ha varit Johannes som var den ledaren, eftersom han då skulle skriva till sig själv. Kan det ha funnits en annan orsak till att just dessa församlingar valdes ut av Jesus? Talet sju representerar fullkomlighet eller fullständighet i Bibeln (se t.ex. 1 Mos. 2:1-2; 4:15; 3 Mos. 26:21; Ps. 12:7; 79:12; Ords. 6:31). Kan det vara så att de sju församlingarna utvaldes av Jesus med profetisk insikt eftersom deras utmärkande karaktärsdrag är representativa för sju successiva epoker i kyrkohistorien från Johannes tid fram till ändens tid?

Många kommentatorer tror det i alla fall. Bland dem kan nämnas vetenskapsmannen Isaac Newton (se Observations s. 285-293). Den kände 1700-tals kommentatorn John Newton skriver: ”Många – bland dem lärda män som More och Vitringa – menar att de sju breven är profetiska, och handlar om samma antal successiva perioder och tillstånd i församlingen från begynnelsen till alltings slut.” (Dissertations on the Prophecies, band 2, s. 167) Den anglikanske kommentatorn Thomas Scott skriver: ”Många utläggare har tänkt sig att dessa brev till de sju församlingarna är hemlighetsfulla profetior om sju distinkta perioder som allt från apostlarnas dagar till världens ände kan delas in i.” (Thomas Scott, Commentary on the whole Bible, band 2, s. 754). 1800-tals-författarinnan Ellen White var också en av dem. Hon skrev: ”Namnen på de sju församlingarna är en beteckning för församlingen under sju olika tidsperioder under den kristna eran. Talet sju var fullkomlighetens tal. Det visar att budskapet sträcker sig ända fram till tidens slut. De symboler som används, visar tillståndet i församlingen under olika perioder i världens historia.” (Ellen White, Löftestiden, s. 546). Sett från det perspektivet blir församlingarna extra intressanta att studera.

<< Föregående

Nästa >>

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *