Uppenbarelseboken Introduktion

Uppenbarelseboken är en av de mest fascinerande och svårbegripliga böckerna i Bibeln. Ändå är det en bok som Jesus själv uppmanar oss att läsa och förstå. Det finns två böcker i Bibeln som Jesus personligen rekommenderar sitt folk att läsa och förstå. En av dem är Uppenbarelseboken: ”Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den, för tiden är nära.” (Upp. 1:3) Jesus ger här en välsignelse till den som läser, lyssnar till och tar vara på profetiorna i Uppenbarelseboken. Önskar du att ha del av den välsignelsen? Men hur ska vi kunna ta vara på budskapet i Uppenbarelseboken om vi inte förstår den? Många tänker att Uppenbarelseboken är en beseglad bok som inte går att förstå. Men själv säger den: ”Försegla inte profetians ord i denna bok, för tiden är nära. ” (Upp. 22:10). Varför många har svårt att förstå Uppenbarelseboken är för att de inte använder de tolkningsverktyg som Bibeln själv säger att vi ska använda oss av. När man inte har rätt verktyg, kan man även få ett enkelt arbete att se svårt ut. Uppenbarelseboken själv visar oss tre viktiga tolkningsverktyg:

  1. Fokus på Jesus – Upp. 1:1
  2. Historicism – Upp. 1:19
  3. Låt Skrift tolka Skrift – Upp. 1:20

Fokus på Jesus

Uppenbarelseboken börjar med orden: ”Detta är Jesu Kristi uppenbarelse” (Upp. 1:1). Det kan betyda både att Uppenbarelseboken är en uppenbarelse från Jesus, men också att det är en uppenbarelse av Jesus, d.v.s. syftet med boken är att ge oss en klarare bild om vem Jesus är. Ingen annan bok i Bibeln innehåller så många namn på Jesus om Uppenbarelseboken. Han kallas bland annat för ”det trovärdiga vittnet”, ”den förste och den siste”,
”Människosonen”, ”Guds Son”, ”Amen”, ”Lejonet av Juda stam”, ”Davids rotskott”, ”Lammet”, ”Kungarnas Kung och herrarnas Herre”, ”Trofast och Sann”, ”Guds Ord”, ”Begynnelsen och änden”, ”A och O” och ”den klara morgonstjärnan”. Boken slutar med orden ”Herren Jesu nåd vare med alla.” (Upp 22:21). Om vi vill förstå Uppenbarelseboken rätt kan vi inte ignorera dess huvudperson och centrala fokus – Jesus Kristus. Om vårt fokus blir sensationella nyhetsrubriker, vilddjur och plågor så missar vi huvudpoängen med boken. När vi läser ett avsnitt behöver vi förstå att texten säger oss någonting om vem Jesus är.

Historicism

En annan orsak till varför människor missförstår Uppenbarelseboken är att de har en felaktig förståelse för tidsramen som profetiorna uppfylls inom. Det finns i princip fyra olika teorier om Uppenbarelsebokens tidsram.

  1. Preterism – Allt har hänt innan ”profeten” skrev ned det. Det finns inga verkliga förutsägelser av framtiden. Men författaren försöker få det att låta som om han gör framtidsförutsägelser. Preteristiska tolkningar säger t.ex. att vilddjuret i Uppenbarelseboken är kejsar Nero som levde innan Johannes skrev boken.
  2. Historicism – Uppfyllelsen äger rum steg för steg från profetens tid till tidens slut. Profetiorna beskriver hela historien. En del av profetiorna har redan uppfyllts, en del ligger i framtiden. Någonstans beskrivs även nutid.
  3. Futurism – Inget har hänt. Allt uppfylls i ändens tid under vedermödans tid. Idén om ett hemligt uppryckande och sju år av vedermöda med olika spektakulära händelser är en vanlig version av futurism.
  4. Idealism – Uppenbarelseboken gör inga specifika förutsägelser av händelser, utan ger bara allmänna tröstande ord om en bättre framtid till alla generationer.

Om man ska ta Bibeln på sitt eget ord så måste vi förkasta alla alternativ utom historicismen. Uppenbarelseboken 22:6 säger ”Dessa ord är trovärdiga och sanna. Herren, profeternas andars Gud, har sänt sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske.” Här bedyras det att de profetiska orden är trovärdiga och sanna och handlar om saker som ska äga rum i framtiden. Författaren förutsätter att preterismens grundpremisser, om att det inte finns några förutsägelser, är falska. Dessutom, om boken handlar om saker som snart måste ske får även futurismen problem, eftersom de menar att nästan allt i Uppenbarelseboken handlar om ändens tid. Och att profetian sägs handla om specifika händelser inom en snar framtid från Johannes perspektiv motsäger idealismens ospecifika flum. Historicismen är den enda tolkningsmodell som tycks passa perfekt. Uppenbarelseboken 1:19 gör det ännu tydligare: ”Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som ska ske efter detta.” Det Johannes fick se skulle handla om vad som är (dvs saker som redan började äga rum på profetens tid) och vad som ska ske (dvs framtiden). En del av händelserna i Uppenbarelseboken fick sin uppfyllelse väldigt snabbt efter synen, men andra förutsägelser dröjde längre. Vi behöver därför dra slutsatsen att Uppenbarelseboken beskriver successiva historiska händelser från Johannes tid ända fram till ändens tid. Någonstans i det spannet hittar vi även vår egen tid.

Låt Skrift tolka Skrift

En annan orsak till att få förstår Uppenbarelseboken är att många hittar på sina egna tolkningar. Under Reformationen på 1500-talet diskuterades det ivrigt om vem som hade rätt att tolka Bibeln. Många hävdade att det var kyrkan och traditionen som hade tolkningsföreträde av Skriften. Men reformatorerna svarade att: ”Skrift ska med Skrift tolkas”. Vi behöver ingen tredje part eller mänsklig uttolkare för att förstå Bibeln. Den Helige Ande kan leda varje uppriktig person rätt (Joh. 16:13, 1 Kor. 2:14-15). Om en text är svår att förstå så kan andra bibeltexter kasta ljus över vad texten betyder. På så vis tolkar Bibeln sig själv. Den principen är avgörande för att kunna förstå Uppenbarelseboken. I kapitel 1 får Johannes se Jesus gå bland sju ljusstakar och hålla sju stjärnor i handen. Jesus förklarar sen för Johannes: ”Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du såg i min högra hand och de sju ljusstakarna av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas änglar, och de sju ljusstakarna är de sju församlingarna.” (Upp. 1:20) Vi ska alltså inte tolka Uppenbarelsebokens symboler bokstavligt, utan vi behöver förstå det kodspråk som Uppenbarelseboken använder för att kunna tolka den rätt. Det är inte så svårt som det låter. I den här versen förklarar Jesus själv att stjärnorna betyder änglar och ljusstakarna betyder församlingar. I Upp. 12:3 läser vi om ”en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn”. Lite längre fram läser vi att den store draken ”kallas Djävul och Satan” (Upp. 12:9). I Upp. 5 läser vi om ett lamm som blivit slaktat och som har sju horn och sju ögon. Det är en tydlig symbol på Jesus, ”Guds Lamm som tar bort världens synd” (Joh 1:29). I princip varenda vers av Uppenbarelseboken anspelar på eller använder symbolspråk från Gamla Testamentet eller andra delar av Nya Testamentet. Genom att förstå symboliken i andra bibeltexter kan vi förstå vad de betyder i Uppenbarelseboken. Och om vi inte har läst de andra böckerna i Bibeln så är det omöjligt att förstå Uppenbarelseboken. Ett viktigt gammaltestamentligt tema som väldigt starkt kommer igen i Uppenbarelseboken är helgedomen. Israels folk skulle bygga en helgedom med olika möbler och avdelningar. I helgedomen fanns sjuarmade ljusstakar, gyllene rökelsealtare, offeraltare och förbundsarken med vittnesbördet. Där skulle präster tjänstgöra och lamm offras. De flesta av dessa föremål kommer igen i Uppenbarelseboken (se 1:12, 4:5, 6:9, 8:3-4, 9:13, 11:19, 15:5). Uppenbarelseboken bygger också väldigt mycket på Danielbokens profetior. I Upp. 13 ser Johannes ett vilddjur stiga upp ur havet med tio horn som ”liknade en leopard, och det hade fötter som en björn och ett gap som ett lejon” (Upp. 13:2). I Daniel 7 får Daniel se fyra djur stiga upp ur havet – ett lejon, en björn, en leopard och ett odjur med 10 horn. För att kunna förstå Johannes syn behöver vi först förstå Daniels och vad dessa djur betydde där. På det här sättet kan vi låta Bibeln tolka sig själv och förstå vad Uppenbarelseboken faktiskt betyder.

Jag vill inbjuda dig att följa med på en spännande, Kristuscentrerad resa genom den profetiska historien. Upptäck politiska maktkamper, heroiska trosberättelser, inspirerande budskap, häpnadsväckande förutsägelser, och ett underbart framtidshopp. Just du kan bli föremål för Jesus personliga välsignelse: ”Salig är den som läser upp och saliga de som lyssnar till profetians ord och tar vara på det som står skrivet i den” (Upp. 1:3)

Index

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.